69Slam

Fredagssurf hård bräda lite kortare, bye bye softboard. Nu kör vi på mer lättsvängda grejor och ribban höjs. Lite svårare att komma med vågen och hoppa upp. Väl där är allt smidigare typ som en skateboard. Emil har också lekt med surfboarden stackars Mio får titta på medan lillebror kör. 

Dagens strandhäng blev mest surf för Mio och Emil, när man lyckas lura ner dom till beachen med baktanken att få lite surftid som blev pappatid, klagar inte sticker ner innan frukost imorgon. Lite läskigt när en bamsevåg sliter Emil ur min famn och när jag når ytan är han borta. Mitt barn🙀 Han ploppar upp efter en liten stund, omtumlad några meter bort😁, snabba ryck innan nästa våg🏊🏻.

Emil kan simma nu men tekniken att dyka under vågen är inte på plats än. Dagens 3-åringar😉. Många undrar hur vi har lärt Emil att simma, det har vi inte. Slängt honom tillräckligt många gånger i poolen bara, de kommer på det själva. Lillkillen lyckades också att ragga upp en tjej på beachen så vi fick dra hem honom nästan! Killen som inte ville bada eller leka i sanden bytte givetvis karaktär och helt plötsligt gick han all in på bad och strandhäng👍

Har lagt massa tid på hitta nya shorts, min size har hoppat ner ett snäpp. De som åkte med hit är just nu för stora, solblekta och fulla med mögelproblem. Välanvända men dax för uppdatering.

Minns ni “Lords of Dogstown”??? Alva och gänget som åkte skateboard i vattentomma pooler i Kalifornien. Här har man byggt något liknande. Vi står fascinerade med följsamma huvuden som en tennispublik, när killar och tjejer glider runt så där löjligt lätt. Verkar vara en park under uppbyggnad, så vem vet nästa gång vi är här kanske det är fullt av kids på kick bikes och skateboards här.

Att blåsa ut stearinljuset för sista gången och slå ihop boken. Det omvända Weise brukade göra på julafton framför sockerdopade och studsande barn. Krypa ner i röran av små fötter och armar. Den kvällen kommer smygande inpå oss som en oundviklig verklighet. Även om det är månader kvar 😜. Kvällarna med familjen sovande och ensam under stjärnorna med en bok är egentid modell lyx. 

För att inte hjärnan helt ska kraschlanda har förberedelser påbörjats. Fixa ny fantastisk chef är ett mission vi har kickat igång. Har sökt en fyra-fem jobb och kört intervju med Skype, telefon och mail. Kul och en riktigt skön egobooster att man blir uppvaktad. Vissa potentiella arbetsgivare har varit helt främmande för Skype och intervju på distans, andra tycker det är helt normalt 2017. Nu inväntar jag bara ett kontraktsförslag från min nya arbetsgivare.

Vi har flyttat på oss ett snäpp ner på gatan till ett ställe med skön atmosfär. Poolen är mycket större skönare hängytor för stora och små. Det förra stället var grymt men eftersom det blev fullbelagt så fick vi hitta en ersättare dom sista 10 dygnen här, vilket vi gjorde runt hörnet. Det positiva är att vi har kikat runt på andra ställen, stränder och upptäckt mer av Balis bakgator vilket vi annars inte skulle ha sett. Går också åka skateboard från rummet till restaurangen/poolen. Skön personal och som vanligt är dom supertrevliga och hjälpsamma. Efter sju månader på vift har sprungit på en massa underbara människor från jordens alla hörn.

Exakt en vecka kvar på Bali nu innan ett skutt till Thailand (våra visum går ut). Planen är att stanna där en vecka för att sedan komma hit igen. Då ska vi ö-hoppa lite på Lombok och Gili-öarna är det tänkt.

“Karma has no menu, you get served what you deserve”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *