Tillbaka i hotellindustrin – 18 år senare

Det kanske inte framgått helt tydligt, men vår uppgift här på ön är att ta hand om ett gäng villor och dess gäster. Så det gör vi.

Häromdan var det busy busy för vi hade gäster som skulle checka ut och nya gäster som skulle komma in i samma villa efter bara en timme.

Så jag bestämde mig för att följa med Lett & Phyo och hjälpa till med städningen. Bra tillfälle för mig att lära känna villan och även att se hur tjejerna jobbar.

När jag stod där och drog av lakan från en av sängarna så flyttades jag 18 år tillbaka i tiden, to another era when I was working as a receptionist at a hotel in central Gothenburg.

På hotellet gjorde man då och då ett kvällsskift till kl 23 och gick sen på ett nytt skift igen kl 07 påföljande morgon. Vid dessa tillfällen sov man över på hotellet. Sköna lakan, CNN, BBC World och hotellfrukost som bonus.

Ibland fick man även rycka in för att lösa städningen och bäddningen av något gästrum som housekeeping inte hunnit med. Minns att jag då var glad att det bara var något enstaka rum som skulle fixas. Det skulle ha varit tungt att ha dessa arbetsuppgifter dagarna i ända tänkte jag.

Nu har lågsäsongen kickat in här på Koh Tao och vi inväntar monsunregnet. Förutom att göra vårt bästa att fylla villorna så gott det bara går, med tanke på den fallande efterfrågan, så ligger fokus på att få husen upputsade till att högsäsongen drar igång i december.

Detta innebär en del helt nya frågeställningar. Exempelvis när, hur och vad planterar man i det här klimatet? Och var köper man föresten plantor? Högtryckstvätt? Fasadfärg? Nytt porslin. Det sistnämnda helst UTAN nallebjörnstryck eftersom det inte lirar riktigt med villornas, i övrigt stilrena uttryck?

Angående plantor föresten. Varken Mani eller jag är väl kända för att ha särskilt gröna fingrar men idag har jag iaf gett mig på att klippa ner citrongräsplantor. De blev, hmm… kortare, but still pretty ugly.

But the good smells in any case. Incidentally, I believe their function will be to keep mosquitoes away. For apparently they do not like citrus scent. That could be a tall tale for that mosquitoes are here no shortage of 😉.


Citrongräsplanta

Yes, but back to the topic again. Purchases on this island means whatsoever always a bit of detective work because stores offer consists of a bunch of small shops that sell some random stuff. The experience can be compared to going to a mini-Chief to find what you need. Man vet alltså aldrig vad man kan hitta i butiken och kan inte heller vara säker på att det man letar efter finns. So then you have to continue searching the next shop with mixed, but often regimented range.

Det ÖB-liknande sortimentet kränger butikerna glatt till premiumpriser och att få köpa en överprisad giftplast pryl i nån knallfärg är hur lätt som helst. Tyvärr är det oftast inte det vi letar efter. Disregarding food shopping, so this arrangement effectively stopped us from blowing purchases account. Man blir helt enkelt inte så lockad att handla.

Anyways, Also matvaruinköpen will be pulled down forward when we come to realize that, to cook the food itself is less economical than downloading from someone restaurant 🙃. Though our own fruit snacks and shakes, we can not stop, for they are cruel.

Lite range control and some form of exposure strategy could do wonders to boost sales in these Koh Tao stores, I can obviously not help thinking, as the old shop veteran, I am. Men kanske blir det enklast att vända sig till nätet för shoppingen ändå.


Emil & Mio brukar vara rätt nöjda när vi besöker en affär. While Mani and I scanned through hyllmetrarnas range so usually the guys are attracted to them to get a club at the end (så de undviker att riva butiken under tiden). På vägen ut inhandlar vi två klubbor av märket Chupa Chups. Dessa får sedan konsumeras efter middagen samma kväll. Win-win för alla inblandade.

One thought on “Tillbaka i hotellindustrin – 18 år senare”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *